Hoppa till innehåll
Logotyp
MENY
Ålands Sjöfartsmuseum
  • MENY

Maritima Mariehamn

Från att staden Mariehamn grundades 1861 har den varit en sjöfartsstad. Här växte en professionell rederiverksamhet upp och här byggde framgångsrika sjökaptener sina ståtliga hem.

Svartvitt foto av flera stora segelfartyg som ligger förtöjda nära Mariehamns strandlinje, med träd, små båtar och träbryggor i förgrunden.
Vy från lotsberget i Mariehamn
Fem kvinnor poserar utanför en träbyggnad i Mariehamn med en skylt med texten SJÖMANSHEM RUM FÖR RESANDE; en kvinna tittar ut från ett öppet fönster ovanför.
Sjömanshemmet i Mariehamn

Mariehamn grundades 1861 av Tsar Alexander II av Ryssland. Tullkammare och lotsplats inrättades snabbt och man byggde packhus och lastkajer – allt för att främja sjöfarten. Dessa följdes av mönstringskontor, sjömanshotell, sjömansmission, försäkringsbolag och sjöfartsskolor. Med Mariehamns grundande växte en professionell rederinäring fram, där Nikolai Sittkoff, Robert Mattson, Mathias Lundqvist och August Troberg var bland de första och största. Flera följde i deras kölvatten; en del av dem var bara verksamma en kort tid medan andra grundade rederier som gick i arv från generation till generation. 

En av 1900-talets mest tongivande redare var Algot Johansson, som 1972 ägde en fjärdedel av hela Finlands handelsfartygstonnage.

Missa inte

Sjömansfamiljens vardagsrum

Eftersom sjömansyrket fortfarande är ett av de vanligaste yrkena bland åländska män, finns det gott om sjömansfruar och sjömansbarn på Åland. Trots alla förbättringar är många aspekter av sjömansfamiljens vardag desamma idag som för
hundra år sedan. Dit hör den fysiska separationen, hustruns oro för makens liv och hälsa, barnets längtan efter sin far och för alla inblandade en känsla av att leva två olika liv – ett när sjömannen är hemma och ett när han är borta.

Under segelfartygens glansdagar kunde sjömännen vara borta hemifrån i åratal. Ännu på 1960-talet var det normalt att vara ute ett år i taget, följt av bara några veckors ledighet. Idag är arbetsturerna på långfart sällan längre än mellan fyra och åtta veckor, följt av lika lång ledighet. På färjorna jobbar man vanligtvis vecka-vecka. Liksom arbetsturerna har kommunikationsmöjligheterna förbättrats avsevärt; från sporadisk brevkontakt till regelbundna telefonsamtal, sms och e-postmeddelanden.

Dioramat över Västerhamn

Under mellankrigstiden var segelfartyg en självklar del i Mariehamns stadsbild och det var till Västra Hamnen de stora djupsjöseglarna kom på sommaren, efter att ha lossat sin australiensiska spannmålslast i Storbritannien. Här låg de i vila tills hösten kom och det var dags att inleda en ny världsomsegling. Sommarvisiterna gav redarna tillfälle att inspektera fartygen, och besättningarna kunde återse sina familjer.

En vintage vardagsrumsmonter med nautisk inredning, ett matbord, trämöbler, en docka i en stol och orangemönstrade gardiner framkallar Mariehamns maritima charm, allt bakom en glasbarriär i denna museiutställning.
Sjömansfamiljens vardagsrum
En glasmontre innehåller ett detaljerat diorama av en kustlandskap i Mariehamn, med flera segelfartyg, träd och en pittoresk strandlinje.
Dioramat över Västerhamn

Fler utställningar

Ett modellsegelfartyg utställt i en glasmontre på ett sjöfartsmuseum, bland andra imponerande skeppsmodeller i Utställningarna.

Segelsjöfarten

Att segla har genom tiderna varit ålänningarnas sätt att färdas över haven. Mariehamn var hemmahamnen för världens sista stora segelfartygsflotta.

Läs mer »
En detaljerad modell av ångfartyg, en hyllning till Maskinsjöfarten, visas i en glasmonter på ett träskåp, med en speglad bakgrund som återspeglar fartyget.

Maskinsjöfarten

Den maskindrivna sjöfarten kom sent till Åland men när den väl etablerat sig utgjorde den motorn för moderniseringen av hela det åländska samhället.

Läs mer »
Två personer betraktar en museiutställning som påminner om ett kuriosakabinett, med träbearbetningsverktyg på väggen och en detaljerad modellskeppsmodell i en vitrinskåp.

Skeppsbyggnad

Trots avsaknaden av industriell varvsverksamhet byggdes hundratals större fartyg på Åland under 1800- och 1900-talen.

Läs mer »
Två äldre kvinnor läser information på en bildskärm om sjösäkerhet på ett sjöfartsmuseum, med en fartygsmodell och ett fartygsratt synliga i bakgrunden.

Sjösäkerhet

Havet och vinden är mäktiga naturkrafter som människan inte rår på. Däremot finns det mycket man kan göra för att stärka säkerheten ombord och i hamn.

Läs mer »
En monter med navigationsverktyg och utrustning, inklusive en reprulle, trä- och metallinstrument, en mässingskompass och kartfragment.

Navigation

Kompass, kronometer, sextant, logg och sjökort är i princip vad en navigatör behöver för att bestämma sin position och följa sin utstakade kurs.

Läs mer »
En väderbiten piratflagga från kuriosasakabinettet, med en vit dödskalle och korsben mot brun bakgrund.

Kuriosakabinettet

Ett kuriosakabinett utgörs av en eklektisk samling föremål som tillsammans blir en miniatyrbild av allt underbart och udda som finns att hitta i vår värld.

Läs mer »
Ett museirum visar skeppsklockor, plaketter, nautiska memorabilia, ett modellfartyg, en byst, en vävd banderoll och en TV-skärm som visar en persons ansikte – som hyllar sjöfartshistoria och legender som de som trotsade Kap Horn.

Kap Horn-rummet

Amicale Internationale des Capitaines au Long Cours de Cape Horniers var en exklusiv klubb för sjöfarare som rundat det ökända Kap Horn i ett lastbärande segelfartyg.

Läs mer »
FÖLJ OSS GÄRNA!
Facebook-f Instagram Tripadvisor

Ålands sjöfartsmuseum

ADRESS HAMNGATAN 2 MARIEHAMN
TEL +358 (0)18 19 930
E-POST info@sjofartsmuseum.ax

STIFTELSEN
STÖD OSS
SAMARBETSPARTNERS
Hållbarhetsarbete
TILLGÄNGLIGHET
KONTAKT

© ÅLANDS SJÖFARTSMUSEUM 2026 – DESIGN APRIL KOMMUNIKATION

PLANERA DITT BESÖK
  • Öppet
  • Biljetter
  • Inför besöket
  • Grupper
  • Guidade rundturer
  • Butik
  • Konferens & Evenemang
AKTUELLT
SKOLOR OCH DAGHEM
BARNENS MUSEUM
OM MUSEET
SAMLINGAR
UTSTÄLLNINGAR
FARTYGET POMMERN
KONTAKT
  • Svenska
  • Suomi
  • English
Ikon på ett hus