Man brukar säga att den maskindrivna sjöfarten kom igång på allvar på Åland i och med att Hugo Lundqvist köpte ss Thornbury. Kort efter köpte Astabolagen ms Alca, men det dröjde till slutet av 1940-talet innan de maskindrivna fartygen definitivt tagit över. Den moderna färjetrafiken inleddes 1959 med ss Viking och ms Slite. Ett år senare fick de sällskap av ms Rospiggen. Rederiernas verksamhetsidé var densamma; att erbjuda bekväma resor för passagerare och regelbundna transporter för godstrafik.
År 1971 inleddes renodlad kryssningstrafik med ms Prinsessan. Konceptet anammades snart också av de vanliga bil- och passagerarfärjorna, vilka utrustades med hytter, barer, restauranger, butiker och konferensutrymmen. Idag utgör finska och svenska kryssningsresenärerna majoriteten av färjepassagerarna men för oss ålänningar är färjorna i första hand transportmedel.
Missa inte
Trippelexpansionsångmaskinen byggdes av Plenty & Son Ltd i Newbury, England 1920 och har 250 hästkrafter. Maskinen kom först till Bristol, där den användes för manövrering av slussportarna i Bristolkanalen. Därefter satt den i den flytande pontonkranen Mammoth, som tjänstgjorde i bland annat Rotterdam och Oxelösund. Den sista arbetsplatsen var i en kran på Finnboda varv i Stockholm. Ångmaskinen var i mycket dåligt skick när den införlivades i Sjöfartsmuseets samlingar men tack vare en grupp entusiastiska och kunniga volontärer kunde ångmaskinen ställas ut i museet. Maskinvolontärerna underhåller fortsättningsvis ångmaskinen och demonstrerar den regelbundet för Sjöfartsmuseets besökare.
Kaptenssalongen kommer från ss Dagmar, ett av de första åländska ångfartygen. När fartyget såldes 1959, efter att ha seglat nästan 25 år under åländsk flagg, stannade salongen kvar på Åland. Innan den kom till Ålands sjöfartsmuseum, fanns salongen hemma hos Agneta och Stig Lundqvist i Mariehamn. Likheten mellan ångfartyget Dagmars och segelfartyget Herzogin Cecilies salonger är slående men naturlig eftersom de är samtida. Båda byggdes i början på 1900-talet, en tid då röd plysch, mässing och mörkt trä utmärkte klass och status.
Modellen med tillhörande hamnmiljö återspeglar Västra hamnen i Mariehamn och den tull- och passagerarterminal som stod färdig till sommaren 1964. År 1964 är ss Ålandsfärjan inne på sin andra säsong och här har hon precis lagt till vid sin kaj i Mariehamn efter att ha anlänt från Kapellskär på svenska sidan. Ålandsfärjan byggdes 1933 i Dumbarton Skottland som ss Brittany och köptes av den åländska redaren Gunnar Eklund 1962. Ålandsfärjan beskrevs som ett så kallast “Happy Ship” med sitt smörgåsbord, taxfreekiosk och inte minst baren där det serverades färdigblandad grogg bestående av Bacardi och Coca-Cola. Modellen av ss Ålandsfärjan är byggd av Hans Schneiter.
Fler utställningar
The Sailing Ship Era
Since time immemorial, sailing has been the Åland way of voyaging across the seas, and Mariehamn was the home port for the world’s last fleet of tall ships.
Shipbuilding
Despite shipbuilding never growing into an industry in its own right, hundreds of ships were built here.
Safety at Sea
The sea and the wind are powerful natural elements that no human can tame. That said, there is plenty that can be done to promote safety on board and ashore.
Navigation
Compass, chronometre, sextant, log and sea charts are in principally all a navigator needs to determine position and follow a set course.
Maritime Mariehamn
From the founding of Mariehamn in 1861 it has been a maritime town. This is were the professional shipping industry developed and this is were successful master mariners build their splendid homes.
Cabinet of Curiosities
A cabinet of curiosities is made up of an eclectic collection of object that becomes a representation of all the world’s wonders and oddities in miniature.
The Cape Horn Room
Amicale Internationale des Capitaines au Long Cours de Cape Horniers was an exclusive club for seafarers who had rounded the notorious Cape Horn in a cargo-carrying sailing vessel.
